Anteckningar från SBR:s Avelsforum 2010

Nässjö 2010-04-10

SBR:s Avels och Bihälsokommitté hade via annons i Bitidningen kallat avelsamordnarna i SBR-distrikten, SBR:s parningstationsföreståndare, en representant från respektive rasavelsförening, två representanter från Svensk Biavel AB samt SBR:s ordförande (som uteblev) till Avelsforum 2010 som blivit möjligt att genomföra med hjälp av medel från Nationella Programmet.

SBR företräddes av Alf Sjöberg, Klas-Olof Olsson, Leif Strömberg och Janne Mårtensson. Svensk Biavel AB av Bengt Andreasson och Leif Svensson. Buckfastodlarna av Björn Jacobsson. Ligustica av Per-Olof Wagnsgård. Carnica av Lars Naimell samt Nordiska av Ingvar Arvidsson.

Forumet inleddes av Alf Sjöberg, (han som snöade in till vår årsstämma) i stället för Krister Linell som var förhindrad att närvar på grund av sjukdom. Han redogjorde kort för verksamheten i Avels- och Bihälsokommittén. Därefter redogjorde Bengt Andreasson för den planerade verksamheten inom Svensk Biavel.

En genetikkonferens kommer att genomföras på Lantbruksuniversitet i Uppsala den 24-25 april med temat avel och bihälsa med systematisk avel för varroatoleranta bin under svenska förhållanden.

En drottningssemineringskurs kommer att hållas på Visingsö.

Kurser för certifierade testbiodlare kommer att anordnas.

Man arbetar vidare med bidatabasen så att drottningodlare kostnadsfritt skall kunna registrera sina drottningar från och med hösten 2010 och därmed få ett bättre beslutsunderlag för sin fortsatta avel. Kravet för att få registrera är genomgången testbiodlarkurs.

Från och med 2012 kommer ansvaret för de renparningsstationer som drivits i SBR:s regi att övergå till respektive rasgrupp och materialet som där skall användas skall vara testat enligt Svensk Biavels program.

Representanterna för de olika rasklubbarna redogjorde därefter för sin verksamhet.

Per-Olof Wagnsgård för ligusticaodlarna inledde med att uttala stor oro för den fortsatta driften av parningsstationen på Hallands Väderö som är ligusticaodlarnas enda. Svårigheterna är stora att få någon att ansvara för stationen som dessutom ligger ocentralt för huvuddelen av ligusticaodlarna som är koncentrerade i Vätternbygden och därmed får dryga reskostnader för utsättning och hemtagning av drottningar. Deras centralort har i stället blivit Visingsö som drivs som rasparningsplats med ett genetiskt sett mycket brett avelsmaterial.

Ingvar Arvidsson för Nordiska Biet meddelade att närmare trehundra drottningar parats på Lurö i Vänern. Kostnaderna för stationen är höga på grund av dyra båtresor. Tack vare genpoler på olika platser i landet har man säkrat rasrenheten för det nordiska biet.

Carnicaodlarna som i huvudsak håller till i mälardalsområdet och norrut rapporterade genom Lars Naimell god verksamhet men problem med dyra kostnader för att hålla parningsstationerna igång.

Egon Andersson för buckfastodlarna meddelade att man under 2009 på sina sex parningsstationer haft utsatt 1692 drottningar varav 1372 blivit äggläggande. Man har rasparningsplats på Skärva i Blekinge och möjligheter att larva från bra material där och på en plats i Mölnlycke.

Efter dessa redogörelser ägnades en stund åt benämningar i svenskt avelsarbete. Här följer några.

Metoder

Avelsarbete = att medvetet höja kvalitén på svenska bin

Drottningodling = förökning av önskade egenskaper från avelsarbetet

Avelsaktiva

Biavlare = drottningodlare som tar fram nya avelslinjer

Drottningodlare = odlar fram döttrar efter utvalda mödrar

Sammanslutningar

Avelsföreningar = de fyra självständiga föreningar som i dag arbetar nationellt med Buckfast-, Carnica-, Ligustica – respektive Nordiska bin

Drottningodlingsklubb = regional eller lokal sammanslutning av avelsintresserade

Drottningar

Elitdrottning = en kvalitetssäkrad avelsdrottning testad enligt Svensk Biavels normer

Avelsdrottning = avkomma från en elitdrottning

Bruksdrottning = drottning avsedd för honungsproduktion

Parning av drottningar

Naturlig parning = med drönare i luften

Inseminering = instrumentell befruktning

Parningsställen. (för drottningar !!!!!)

Parningsstation, ( ex. Hallands Väderö) = total drönarkontroll, = systerserie, används av biavlare

Rasparningsstation,( ex. Visingsö) = flera systerserier, = total drönarkontroll, används av drottningodlare / biavlare

Rasparningsplats, ( ex. Skärva) = flera systerserier, = dominans av kända drönare, används av drottningodlare

Bruksparningsplats, ( ex. en föreningsbigård) = dominans av önskade drönare, används av biodlare med avelsintresse

Friparning = ingen drönarkontroll, används av biodlare

Efter lunchuppehåll diskuterades förmiddagens förslag och väckta frågor. En stundtals frän debatt uppstod angående förslaget att rasföreningarna själva får ta ansvaret för parnings-stationerna och dess drivande, inklusive personalansvar, från och med år 2012. Enligt Bengt Andreasson för Svensk Biavel AB kommer de att bidra med 5 000 kronor per station. Buckfastrepresentanterna protesterade och ansåg sig inte ha möjligheter ekonomiskt att ta personalansvaret utan ansåg att Svensk Biavel skulle stå för detta. Kostnaden bedömdes till 70 000 – 80 000 kr och borde gå att få in i dess budget. Andreasson meddelade att Svensk Biavels uppdrag är, att med medel från Jordbruksverket, säkerställa och utveckla och säkerställa ett genetiskt material för samtliga de i dag befintliga raserna i Sverige. Uppförökningen av detta material åligger sedan rasföreningarna.

Debatten slutade i fortsatt oenighet, men möjligen väpnad fred och lär komma att fortsätta i annat forum.

Priser på drottningar och avläggare diskuterades också och vad säger ni om följande:

Friparad bruksdrottning, 400 kr + moms

Övervintrat samhälle, ramar och bin, i god fart på våren, minst 2000 kr + moms

Avläggare mellan midsommar och mitten juli med årsdrottning, 1200 – 1500 kr + moms.

Främst yrkesodlarna som har att leva på sin verksamhet hävdade dessa priser. Hobbyodlarna i sällskapet, inklusive undertecknad, hade kanske inte riktigt samma uppfattning. Eller som P O Wagnsgård uttryckte det, ”jag är en snäll människa”, och vi skall ju försöka få fram nya biodlare.

Det var en trevlig dag i Nässjö, som alltid när man träffar likasinnade. Vädret där var däremot kass med 2 plus och lätt snöglopp så man försatte ingen tid med de egna bina som verkar klarat vintern förvånansvärt väl, och nu börjar ju sälgen blomma.

Härliga tider stundar.

Evald Corneliusson, Representant för Hallands Biodlardistrikt

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *